Än Finns Det Hopp

När jag fyllde år fick jag av Catrine i present en bok av Karin Wahlberg med titeln Än Finns Det Hopp. Som jag nämnde lite snabbt i ett tidigare inlägg är det en berättelse som utspelar sig på 50-talet och kretsar kring ett sjukhus och människorna där, både patienter och vårdpersonal. Min mormor arbetade som sjuksjöterska under den tiden och via den här boken har jag verkligen kunnat sätta mig in i hur hennes vardag kanske delvis såg ut, särskilt då boken är väldigt rik på detaljer. Dessutom känner jag igen en hel del från mitt eget arbete inom vården vilket gör att den för mig känns väldigt aktuell. 
     Utöver det fäste jag mig vid de vackra personporträtten, alla i olika åldrar (vilket ytterligare ökar läsarkretsen) och med olika förutsättningar och framtidsdrömmar. Det där med framtiden blir väldigt påtagligt i texten eftersom den utspelar sig under polioepidemin i Sverige och det gick verkligen under skinnet på mig hur mycket en sjukdom kan förstöra ett liv. 
     Det enda negativa var språket som för mig kändes lite för enkelt. Jag tycker om långa, vindlande meningar med lika långa ord, när författaren leker med nya formationer och texttyper. Men jag skulle absolut rekommendera den till de som tycker om böcker som är lätta att komma in i och lätta att relatera till. Det är dessutom en nypåbörjad trilogi och jag väntar spänt på andra delen så jag kan få reda på hur det kommer gå med alla kära karaktärer!
 
//L
Kultur, Linda | |
Upp