ETT KALAS OCH LITE OM ATT STRUNTA I SKITEN
Förra veckan fyllde två av oss tre kulturtanter år, nämligen jag och Jenny. Det firade vi med finmiddag ute i Kisa, så när jag och Catrine hade ätit lite onsdagslunch drog vi på oss stassen och susade iväg.
Väl framme bänkade vi oss alla tre i soffa och fåtölj med te och lite godis framför den ultimata (enligt mig) feel-good rom-com:en: The Holiday! Ah... blir alldeles varm i hjärtat av den, och den kräver heller inte någon särskild koncentration. Helt enkelt en fin film att koppla av med.
När den var slut nåddes vi av de oroväckande nyheterna om att Sverige höjer terrornivån och följde SÄPO:s presskonferens med dunkande hjärtan och en tung känsla i bröstet om var i hela friden den världen är på väg. Däremot bestämde vi oss ganska snart för att det inte skulle få förstöra vårt födelsedagskalas så Jenny piffade på som bara den i köket och jag lattjade framför kameran tills Nicklas kom hem och vi slog oss ned till bords och delade en fin kväll tillsammans. Känns så onödigt att slösa bort tid på att oroa sig om saker som inte har hänt än! Då känns det viktigare att med förnyad kraft fortsätta jobba mot en bättre värld!
//L