FREDAG PÅ E4 TILL NORRKÖPING

Efter nämnda sovmorgon tog jag mig ner mot schtada och hämtade ut en efterlängtad bunt bilder som jag lämnat in för framkallning. Som det så var befann sig Linda nere på stan efter ett möte, och utanför fotobutiken möttes vi upp för att spendera en stund på diverse viktiga ärenden (att dricka finkaffe på Wayne's, bjuden av Linda var ett av dem). 
 
1. En bunt glansiga fotokopior på allt från bubbelbadkväll, Orm-mats sista tid hemma, Elins inflyttningsmiddag och mycket mer.
2. Jag hittade ett par solglasögon. Fast Linda köpte dem. Fast jag använde dem.
3. Jag kollade finurligt på Linda varpå hon frågade "Vad är det NU då?" och jag bad henne hjälpa mig att färga håret. Det är ju liksom fredag.
 
 
 
 
 
Och trots att vi var ute i god tid, lyckades väl med blonderingen (eller? tycker jag iaf) och hade marginal slutade det med streetracing-mode till campus där vi skulle sammanstråla med Elin inför bussen till grannstaden. För givetvis är det alltid när man har en buss att passa som den nya rullen i kameran inte vill fästa och spola fram för den obligatoriska "före konsert"-bilden vid diskbänken i Gula Köket. Då som alla rödljus jobbar aktivt för att hindra ett styck blåbär med tre taggade brudar att hinna till hållplatsen i tid och då som bussen går två minuter tidigare än avsatt tid. Vi fick helt enkelt ta bilen hela vägen till Norrpan istället.
 
 
 
Sedan var det konsert. En aukustisk spelning av Markus Krunegård i Flygeln, Norrköping med sittplatser. Avskalat (som Lindas grannsällskap gärna påpekade under deras konstanta prat spelningen igenom), charmigt (mycket beroende på Markus mellansnack) och det bästa live-framträdande jag varit på på mycket länge. Som den live-motståndare jag är blev jag positivt överraskad och behagligt hänförd på ett sätt som allt för sällan sker. Sisådär inlyssnad med dåligt textkunskap kom jag ändå på mig själv med att vara helt inne i spelningen rakt igenom - vilket jag tycker kan räknas som ett bra betyg om något.
Elin fick en skiva signerad och sedan rörde vi oss till närmsta bar för att fukta våra söndersjungna strupar (okej nej, ingen som var söndersjungen förutom jag som varit hes hela veckan av sjukdom). Men där, på en bar med färgade lampor, tegelbeklädda väggar och gäster av den lite hipstrigare sorten tog vi varsin öl innan vi återvände till bilen och körde söderut under en stjärnklar himmel och lyssnade på Krunegård i högtalarna. En bra dag!
 
Kvällens bästa
Korallreven & Vintergatan - Mänsklig värme
 Hell Yeah Norrtälje - Rastlöst blod
Askan är den bästa jorden - Mänsklig värme
 
// Catrine
 
Catrine, Gathering, Kultur | |
Upp