Kom låt oss vandra ut

Hej där!
 
Jag sitter, och har suttit i flera dagar, i ett bås i ett bibliotek i Linköping medan regnet faller, solen skiner och vinden blåser utanför. Det finns takfönster, jag kan då och då se upp i skyn och låta mig retas av det blå där utanför.  
 
När jag skriver uppsatser eller tentor går jag ofta in i en viss känsla, som håller i sig tills skrivprocessen är över. Ibland är det en och samma låt som loopas, ibland en känsla som behöver fångas. Den här veckan har det varit lite mystisk, eller kanske snarare mytisk, musik. En blandning av melodier från filmer som Björnbröder och tv-serier som Outlander, svenska vackra folkvisor och en irländsk kör.
 
I synnerhet måste jag få tipsa om Sofia Karlsson.
 
Jag har lyssnat på henne till och från i ett par år nu, hon har en så mjuk, vacker röst och hoppar liksom mellan tonerna som vatten kan göra i en liten stenig bäck. Metaforiskt värre. Dessutom slår det an en sträng hos mig om medeltid och gröna skogar, min halvdolda drömvärld. Ni vet, känslan en kan få av miljöer som i Hobbit- och Sagan om ringen-filmerna, eller Narnia. Här kommer därför en lista med mina favoritlåtar med Sofia Karlsson, och ett gäng andra godingar! Ackompanjerat av passande bilder, förstås. 
 
 
 
//L
Linda, Vardagligt | | Kommentera |

Onsdag 4:e april

 
Sambon sorterar LP-skivor och jag sitter vid skrivbordet med penna och papper. Det handlar om att ta vara på påsklovet!
 
 
 
 
// Catrine 
Catrine, Inspiration, Vardagligt | | Kommentera |

Med Norrland återvänder snön

Så faller det sig som så, att när en färdas cirkus 50 mil norrut så möts en av en ansenlig mindre mängd barmark. Här uppe i Sundsvall, där påsken firas i år, ligger drivorna med snö fortfarande tunga. Vissa naturligt fallna på folks trädgårdar, andra gråblandade högar som skottats upp längs med vägkanterna. Ute på sambons föräldrars veranda ligger snön så hög att den täcker glasdörrarna upp till ögonhöjd. 
 
Men ett av snöns förlåtande drag är ju färgen, eller snarare ljuset. För man kan säga vad man vill om otympliga snödrivor, kalla morgnar och hala vägar men man kan inte förneka det vackra i ett vinterlandskap i sol. Vi har under dagarna här uppe haft ofantlig tur med vädret, något vi märkte av redan på den långa bilvägen upp. Detta har vi utnyttjat, och kanske som bäst igår på påskafton då vi mitt på dagen tog en liten tur ut till Alnö och jag fick med kameran.
 
Vad Alnö är för något (eget samhälle, stadsdel, ö osv) tvista de lärde (läs: lokalbefolkningen jag bor med nu) om och jag kan inte ge ett säkert svar men som utböling med relativt observanta ögon kan jag kort benämna det som en större ö kopplat till Sundsvall med en lång bro. Där ute finns på somrarna massvis med badställen, segelsällskap och fina utsikter. Sambon min och jag själv tog bilen ut och gick runt på lite olika ställen. Svåråtkomligt som det var pga vinter blev det en del bilsittande, men att köra på fina vägar är även det sight-seeing. Och lite fick vi ändå traska i hög snö, ut på klippor och i hamnar.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
(Jag rockar min nya Fjällrävenjacka (Keb Ox Red) och är så glad att jag äntligen fått tag på en i just den här färgen.)
 
// Catrine
 
Catrine, Resa | | Kommentera |
Upp