Ljusa morgnar, nya låtar
Hallå kompisar, det är ljust nu. Klockan sju på morgonen är elljusspåren släckta och himlen ljus. När jag tittar ut genom fönstret under morgonyogan (43 dagar going strong) syns det under klara mornar en liten solstrimma.
Inte bara är det ljust, det är också fredag (eller, det var fredag när jag började skriva på det här inlägget), vilken härlig känsla. Jag sitter och lyssnar på inspelningen från vår konsert med Indiekören från i december och blir så glad över hur fint vi låter. Våra tolkningar av Winter Song och Make This Leap är särskilt stämningsfulla. Om man inte har tillgång till trevlig körmusik kan man ju alltid lyssna på Krunegårds senaste släpp, "Ben kött & känsler". Såhär skrev jag häromveckan när den precis kom ut:
Tangentbordet, det fria ordet, hatet, hotet, tystnaden.
Markus Krunegård har släppt en ny låt. En drömsk strömlinjeflödande ljudbild som växer och sjunker i ett behagligt mönster. "Ben kött & känsler" ger vibbar av "Genom tunna tyger" och "Korallreven och vintergatan".
Ben kött och känsler. Har egentligen svårt för den typen av stavning, ungefär som att Felix, eller kanske Findus, har en vara de kallar för "ärter". NEJ! ÄRTOR! Men, men. Det är inte stavningen som är grejen här, det är språket.
Ingen annan kommer rädda oss från oss själva.
Har låten på repeat.
Min besserwiss-iga kommentar om stavning här ovan åsido har Krunegård ett väldigt speciellt sätt att förhålla sig till språket. Ett experimenterande som verkar komma så naturligt. Att klämma in för många ord i en mening eller helt lägga om betoningen. Som "högtalaren" i "Let's go nu är jag din yo".
Överallt testosteron, överallt kallt, vasst, hårt härdat stål.
Det där naturliga, hur kommer det sig? Hur lyckas Krunegård skriva så tydligt om flyktingkris, främlingsfientlighet och jämställdhet utan det lager av ansträngdhet som vilar över så många andra samhälssdiksuterande låtar? Jag tänker till exempel på, och nu förbereder jag mig på motstånd, First Aid Kit:s "You are the problem here". Är det kanske blandningen mellan rala rör och symbolik? "Ben kött & känsler, vi borde va mänsker." Förmågan att fånga upp allt som händer mellan ord, tanke och handling.
Huvudsaken är väl förstås att de tar ställning och får oss att fundera lite mer på världen omkring oss. Det är väl det som är hela grejen med musik? Att känna.
Idag är det dessutom inte vilken dag som helst, det är internationella kvinnodagen, så jag tänker att jag avslutar med en fras som frekvent dykt upp i mina sociala flöden: säg inte grattis till oss idag, säg att du vill vara med i kampen för ett jämställt samhälle.
//L