Utflykter som lämnar disk efter sig

Jag ska givetvis inte påstå att jag inte ser korrelationen mellan att inte jobba och det plötsliga uppsvinget av markbytning på kulinariskt plan här hemma. Men! Att matlagning är lite terapeutiskt är väl sen gammalt, och då jag dessutom till stor del använder upp allt möjligt i skafferi och kyl är jag inte bara ekonomisk utan också miljövänlig. Lägg på detta till förnöjsamheten när jag lyckas väl med något nytt i köket. Den enda egentliga nackdelen är väl berget av disk som mina små "infall" lämnar till en tålmodig sambo. Men jag har ändå en teori om att han egentligen har en liten böjelse för diskning, och att de trötta suckarna mest är ett spel för omvärlden. En teori blir en sanning om man bara intalar sig den tillräckligt många gånger. 
 
Några av senaste tidens projekt är i alla fall:
 
Egengjord glass
Fortfarande lite i chock över hur lätt den är att göra, bestående endast av kokosmjölk & kondenserad mjölk (+ smaksättning). Men tro mig, enkelt må så vara, betyder inte att man inte kan göra fel. Bilden nedan är ett lyckat kokos/vanilj/lime-experiment blandat med ett kokos/choklad. Men i frysen finns också en låda blåbärsglass som blev ofrivillig sorbet pga för mkt vatten och därmed isig.
 
 
Hemmagjord havremjölk
Denna blir lite för tjock då jag har en vanlig stålsil och inte en silduk som jag tror skulle sålla ut bättre. Kombinerat med att havre drar till sig vätska och sväller gjorde att sambon när han skulle ha det i morgongröten dagen efter möttes av någon typ av havrepaste i flaska istället. 
Att vi har en ny blender gör dock under, har testat detta med stavmixer men är inte alls lika smidigt.
 
 
Basil buns
Efter att ha bakat veganska kanelbullar till dagen med samma namn hade jag jäst över och tänkte då att jag skulle testa att baka eget bröd istället för att behöva slänga jästen. En risktagning då jag skulle ha slösat cirkus 4 dl mjölk och minst dubbelt så mycket mjöl om de blivit oätbara, jag vet. Men ni vet - "YOLO", som kidsen säger. (Tror jag?)
Som tur var blev det bra! Lite kompakta, påminde om matiga scones (scones = inte min favorit). Men med mycket smör på nybakta buns gick det hem i två hungriga magar här hemma. Huvudkryddan är färsk Thailändsk basilika som vi hade hemma i en kryddkruka.
 
 
 
Grönsaksfond på skärbrädekrafs
Någon dag när jag stod och lagade mat samlade jag allt skrufs från styckade grönsaker i en tallrik som bara råkade stå jämte mig. När det väl samlats insåg jag hur mycket slöseri det vore att bara kasta ut. Så jag rotade runt i grönsakslådan efter andra slattar och hittade lite ensam brysselkål i en påse och slängde med dem i en gryta med vatten som jag lät stå och koka till en grönsaksfond. Inte smakat än, så det återstår dock att se hur lyckad min idé egentligen var.
 
 
Mer glass!
Ja, att det är enkelt att göra något så gott som glass leder såklart till att jag gör mycket av den. Väldigt mycket. Sambon har varit med i processen att äta upp, men inte alls till den utsträckning som en hade velat säga. Det är, sanningsenligt, jag som sitter där med sked och förfrysningsskador om fingrarna och äter direkt ur glasburken..
Har än så länge dragit ihop:
Vanilj/kokos/lime
Kokos/choklad
Kokos/kola
Kokos/kola/choklad
Kokos/banan/jordnötssmör/chocolate chip
Kokos/kola/flingsalt
Kokos/blåbär
Kokos/kaffe/choklad
Kokos är tacksamt i att det är fräscht, men har en tendens att ta över och passar nog inte till alla smaker. Vill man dock hålla sig vegansk (genom att göra egen kondenserad på kokosmjölk) är det nog oundvikligt. Inte testat med soja-/havre-mjölk än, men kanske blir nästa steg. Risken är nog att det blir lite dyrt med soja..
 
 
Även sambon har gjort nyheter i köket. Stroganoff på butternutpumpa, helt underbara kikärtsbiffar och mathavre (var har mathavre varit hela mitt liv??), indisk halloumigryta och annat. Nästan hela vår kost är vegetarisk, och allt oftare vegansk. Det är inte så svårt att lyckas med det när man väl kommit in i det - faktiskt.
 
Nu är det några dagar på bortaplan för oss, och sen åter hemma är det dags för mig att börja jobba igen. Så mina små äventyr i matväg kommer väl dö ut lite. Men hoppas ju ändå att det man lärt sig kommer hålla sig kvar iaf.
 
 
// Catrine
Catrine, Inspiration, Vardagligt | Mat | | Kommentera |

NÅGONSTANS I STANS ÖDSLIGHET KÄNDE JAG EN NERVOSITET. HÄR FINNS ALLT DET VACKRA, JAG VET.

Några rader från mina mobilanteckningar, just innan jag fick sällskap. 
 
Det skramlar av porslin bakom mattan av söndagssorl. Det studsar mot tegelväggen på ena sidan och sjunker in i de bastanta träbrädorna som täcker den andra. Vi är i en knytpunkt där alla våra egna versioner av den gångna veckan möts. Någon har längtat efter den här stunden hela veckan, för andra var det ett passande ställe för en lunch. Någon bara fördriver tiden. Är det jazz de spelar i bakgrunden? Där hörs det karaktäristiska, lite tunna, tickandet från slagverk och en bommande kontrabas.
     Tyska utbytesstudenter pratar om något jag inte förstår och äter bullar.
     En dust av det milda bryggkaffet far förbi mig från bordet bredvid.
     Det prasslar, klingar och tuggas.
     Dagens soppa är gjord på jordärtskocka. 
     Tänk att så få ställen har öppet på söndagar.
     Jag lägger ifrån min telefonen en stund, borde fortsätta läsa. Ska sätta på Monica Zetterlunds "I New York" i lurarna. På repeat, tror jag. 
     Ja, det blir bra.
     Det är söndag idag.

 

Gathering, Inspiration, Linda | | Kommentera |

NY FAVORITAPP OCH EN LÄTT ÅTERFÖDELSE

Campus har vaknat till liv och med det även kaffebaren Ellen i Key-huset. Det brusar av delvis ångest, delvis nystart när jag går mellan grupprummet, genom entréhallen, fram till kassan. Härligt halvbitter men ändå hoppfull stämning osv. 
          Det är första dagen som dörrarna är upplåsta och man inte behöver gräva längst ner i väskan efter liu-kortet för att komma in. Studentera vid borden och längs väggarna känner in det nya året. Nyårslöften och mål går nästan att plocka och bläddra bland, som i ett bibliotek. Nya frisyrer, nya kläder, nya människor i gamla kroppar. 
          Leffler. Än är jag inte av med dig. När jag läser igenom min snart helt (helt!) färdiga kandidatuppsats blir jag både trött på mina egna ord och förfärad över de ställen där jag har missat en fotnot eller slagit dubbla mellanslag. Vill så gärna vara klar nu. 
 
Men hörrni. Det finns en app som heter Prisma. Ladda ned den bums. Kolla bara vad fint:
 
En fika på Simons Rosteri/Bageri
 
 
Prosecco och cocktails och en himla grinig servitör (men honom tog jag av förklarliga skäl inte kort på...)
 
En bullfika
 
 
och en stockholmsallé. Fint va!
 
//L
Inspiration, Linda | | En kommentar |
Upp