Mardi - att ta det lite som det kommer, med en analog i handen.

Paris, pt 2.
 
Dag två begav vi oss ut på stan, tanken var egentligen Louvren, då Heléne inte varit där, samt ytterliggare ett museum av dem som vi kollat in. Men nej sedär, det går inte! För museum i Paris är stängda på tisdagar , i alla fall dem större. Så ja, då fick det bli lite allmänt häng och vandring omkring istället. Vid det här laget hade jag fått tag på en kamera, efter många efterfrågningar i diverse butiker av min kära syster som inte visste hur man sa "analog kamera" utan fick försöka med "en kamera, fast omodern, med film". The Hipster Dream-beskrivning.
 
 
 
Vi passerade genom  Louvrens innergård, såg ett par som kämpade med självutlösare för att få en söt bild, övervägde att hjälpa dem, men så gjorde vi inte det utan gick och satte oss vid en fontän och åt upp bullarna från gårdagens bull- och kakfrosseri på hotellrummet istället. Typiskt svenskt beteende.
    Vi skuttade över Seine på en av alla fantastiska broar, jag pekade ut vart jag suttit och fikat på kajen med Perfect in Paris-gänget för ett år sen, vart David poserat vid en lykstolpe med ett pampigt hus i bakgrunden och andra ställen jag kände igen. Våra steg styrde mot Nôtre Dame... Dit kom vi, såg och gick vidare. Blir ju inte riktigt samma magnifika bild som man vill sig med alla turister i denna stora, färgglada hord (som man själv tillhör för övrigt). 
 
 
 
Efter jakt på ett icke smockfullt, men inte allt för tomt, café med crêpes satte vi oss bland stojiga barn och tog varsin kaffe/varm choklad mitt på turiststråket.
 
 
 
Efterrätt på det: kulglass!
 
The Centre Pompidou med utlovad modern konst för den blivande kulturvetare var en riktlinje men även detta var stängt på tisdagar så sneakersen fortsatte gå och vandrade förbi en liten hattaffär. Skulle jag äntligen ta tag i detta med att införskaffa en huvudbonad? Eller är det inte bara sååå himla pretto? En kort stund senare gick en vinröd skapelse med mig på huvudet därifrån. Har ännu inte beslutat mig för om det var ett bra beslut eller ej.
 
 
 
 
Galet god baguette på ett litet torg med en vacker fontän i alla världens färger i små mosaikplattor.
 

Då vi gått lite fel här blev det en omväg, dock trivsam sådan, tillbaka till hotellet där kvällen spenderades med att höra av sig hem på olika vis (Heléne ringde sin pojk på FaceTime och jag skrev brev till min) och kolla på fransk dokusåpa på tvn, samtidigt mumsandes på medköpta éclairs och mousserande rosévin på burk. 
 
// Catrine
Catrine, Resa | Paris | | Kommentera |

Two guys, a girl and a pizza place.

 
Vad som nog var Ryan Renolds genombrottsroll, karaktären Berg i milleniumskiftes-serien "Two Guys, a Girl and a Pizzaplace". Vad som nog också satte hans smått hysteriska kroppsmimik på kartan. Det är just den som gör honom till en av mina favoriter, hans roller i Van the Man och Waiting är klockrena. Sedan ska jag inte mygla med att jag hittade honom genom The Proposal och tyckte att han var skamligt snygg, så upptäckten av hans vidare verk var egentligen bara en jakt på mer ögongodis i form av rom-coms. 
 
Så äntligen hittade jag ett sätt att se serien, har letat efter den rätt länge. Efter 2,5 avsnitt är jag inte superimpad och inser varför den inte hänger kvar i dagens tv-serie-snack. Men, det har ju hänt innan att man avgudat det som inte varit en publiksuccé (My So Called Life (1994-1995) som fint exempel), så jag ger inte upp riktigt än.
   Återkommer med resultat.
 
 
 
 
Ciao!
 
// Catrine
 
Catrine | Ryan Renolds | | Kommentera |

Lundi - arriving but not really landing in a new country.

Paris, pt 1.
 
 Okej, så Paris blev inte riktigt som jag tänkt mig. Det faktum att vädret spelar en så stor roll i huruvida semestern blir lyckad eller ej är nästan lite sorgligt. Här är man ändå i en stad som har så mycket att erbjuda och så låter man en faktor som väder styra när man idag har medel (som inte ens är otympliga) att skydda sig med - kläder, paraply och strategiskt planerande av aktiviteter. Men så var det - regnet öste stundom och däremellan var det gråa skyar. Och med ett sådant väder håller sig folk inomhus i möjligaste mån, så den allmäna känslan blev att de få (hur det nu kan vara "få" i Paris-myllret) som vågade sig ut var iväg på tvugna ärenden osv. Den strosande franska sommaren med uteserveringar och kjolkanter uteblev alltså.
 
 
Systrarna Aronsson lastar ur i värmen på Säve flygplats. Shorts, lägg märke till det.
 
 
 
 
Take off, hurrar för plats längst fram - extra benutrymme! (osis att vi var bland dem kortare på planet)
 
 
 
78% socker på rullbandet, kan inte vara annat än en fransk livsmedelsbutik.
 
Efter att ha landat på Beauvaise och tagit bussen in till stan i strax över en timme letade vi oss genom Metron, klev av på en relativt närliggande station och vandrade längs en gata tills vi hittade vårt hotell. Incheckning skedde hos en receptionist som gjorde lycko-saltmortaler inombords för Helénes franska efter att precis ha hjälpt tre mexikanska tjejer med skumma pass och minst sagt bristfälliga språkförmågor. 
     Vi fick ett rum på femte våning, något som grämdes en aning över påväg uppför den trånga spiraltrappan men som snabbt vändes till uppskattning när vi kom in och fann oss högt ovanför Porte Montreuil. Vid det här laget hade temperaturen sjunkit, långbyxorna åkt på och energin sinat. En liten sväng till Franprix för inhandlande av diverse vitt bröd med choklad blev allt vi hann med innan vi letade efter det crêperi som jag ätit så delikat på precis nedanför lägenheten från förra året. Med detta spårlöst borta blev det en folktom liten restaurang sokm fick stilla vår hunger innan vi åter befann oss på rummet, med en klassisk fransk balkong mellan oss och en kaotisk boulevard utanför.
 
Redan tidigt i resan kände både Heléne och jag att vi var trötta, och vi satte ingen press på att hinna med massvis med saker under vår vistelse utan bestämde oss för att ta det som det kom. Det blev många mitt-på-dagen-snabbtupplurer-som-blev-inte-så-snabba, men vafalls? Börjar man göra "måsten" på sina resor kan man ju lika gärna stanna hemma och jobba 8-17.
 
// Catrine
Catrine, Resa | Paris | | Kommentera |
Upp