Med Norrland återvänder snön

Så faller det sig som så, att när en färdas cirkus 50 mil norrut så möts en av en ansenlig mindre mängd barmark. Här uppe i Sundsvall, där påsken firas i år, ligger drivorna med snö fortfarande tunga. Vissa naturligt fallna på folks trädgårdar, andra gråblandade högar som skottats upp längs med vägkanterna. Ute på sambons föräldrars veranda ligger snön så hög att den täcker glasdörrarna upp till ögonhöjd. 
 
Men ett av snöns förlåtande drag är ju färgen, eller snarare ljuset. För man kan säga vad man vill om otympliga snödrivor, kalla morgnar och hala vägar men man kan inte förneka det vackra i ett vinterlandskap i sol. Vi har under dagarna här uppe haft ofantlig tur med vädret, något vi märkte av redan på den långa bilvägen upp. Detta har vi utnyttjat, och kanske som bäst igår på påskafton då vi mitt på dagen tog en liten tur ut till Alnö och jag fick med kameran.
 
Vad Alnö är för något (eget samhälle, stadsdel, ö osv) tvista de lärde (läs: lokalbefolkningen jag bor med nu) om och jag kan inte ge ett säkert svar men som utböling med relativt observanta ögon kan jag kort benämna det som en större ö kopplat till Sundsvall med en lång bro. Där ute finns på somrarna massvis med badställen, segelsällskap och fina utsikter. Sambon min och jag själv tog bilen ut och gick runt på lite olika ställen. Svåråtkomligt som det var pga vinter blev det en del bilsittande, men att köra på fina vägar är även det sight-seeing. Och lite fick vi ändå traska i hög snö, ut på klippor och i hamnar.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
(Jag rockar min nya Fjällrävenjacka (Keb Ox Red) och är så glad att jag äntligen fått tag på en i just den här färgen.)
 
// Catrine
 
Catrine, Resa | | Kommentera |

Vykort från vintern

När jag lämnade Linköping låg ett hårt, tjockt istäcke över gårdsplanen utanför. Nu, en vecka senare är det där barmark. Så brukar det kännas - jag åker en bit norrut med familjen, med skidor och stavar och säger adjö till vintern. När vi så kör längs ensamma vägar på väg hem blir vårens framfart tydligare än annars och med påsken runt hörnet känns våren snart som ett faktum (trots att det snöar utanför just nu). 
 
Lite växlande molnighet och mulet har det varit största delen av tiden, men dagen för avfärd steg vi upp till en klar morgon med blå himmel och krispig luft - typiskt! Men det var allt vackert att se solen träffa fjälltopparna runt omkring och sakta men säkert leta sig ner i dalen. Det fina vädret höll i sig hela vägen hem och möjliggjorde årets första utomhusfika utan jacka. Just de här perioderna i mars, april, september och oktober är mina favoriter. Luften blir klar, förändringar sker över natt och allra viktigast, det är inte för varmt. 
 
"Den här vyn måste jag fota!" tänkte jag när jag swishade nedför en backe på fjällets östra sida som vetter mot Städjan, men med mobilkamera (ibland med kamera överlag) blir det ju inte riktigt så som det synes i ens öga, ack och ve. 
 
 
Vilken lyx att få möjlighet till sådana här semestrar!
 
//L
Linda, Resa | | Kommentera |

Menorca revisited

Hallå i vinterbubblan!
 
I gymnasiet gjorde jag mitt projektarbete i form av en reseguide om Menorca. Resultatet blev minst sagt medelmåttigt, om ens det. Jag var delvis inte alls förberedd när jag och pappa åkte ner och hade därmed varken koll på att det var lågsäsong (okt/nov), någon bra plan för vad jag skulle samla information eller någon struktur. När jag kom hem gjorde jag sedan inte heller alls det jobb som behövdes kring det. Det hela slutade i ett genomrusat projekt som hade kunnat bli så otroligt mycket bättre.
 
Men! Några bra bilder fångade jag ändå, och hittade dessa på en hårddisk häromdagen. Satte mig ner och redigerade lite, sorterade fram vad som kunde vara av användning osv. Så här, som en liten revansch gör jag iaf ett (i jämförelse med de flesta andra foto-inlägg på bloggen) ganska matigt blogginlägg. 
 
Skulle någon bild falla i smaken för er att använda så är det fritt fram, men var då så hövliga att källhänvisa hit. 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Sista bilden är tagen av min käre far som var så snäll att ta med mig till Menorca för att möjliggöra det här projektet. Har alltid tänkt på Menorca som ett ställe jag vill tillbaka till, men efter att ha sett bilderna kan jag ju  berätta att man kan hitta rätt mycket resesidor i min webbhistorik idag. 
 
Buenos dias!
 
// Catrine
 
 
Catrine, Resa | Menorca | | Kommentera |
Upp